Novell, del 1
Jag har skrivit en novell om mig och Wacce, så nu tänkte jag att ni skulle få läsa den ;) Här är del 1:
Det är torsdagskväll i mitten på september, närmare sagt den 15:e september. Det är härligt väder, solen skiner och fåglarna kvittrar. Jag är på väg till Wacce där jag tänker rida ett dressyrpass på banan och sen ut i skogen som avslutning.
Wacce är min medryttarhäst som min kompis Michelle äger. Jag är glad att hon låter mig rida honom ibland och jag och Wacce har kommit långt tillsammans. Wacce och jag tillhör varandra, vi gör saker som vi inte skulle kunna göra om vi inte hade varandra. Vi berättar allt för varandra, även fast han inte kan prata så förstår jag honom, och även fast han inte förstår människor så förstår han mig.
När jag kommer fram till stallet så går jag ut till Wacce, som står i hagen, och ropar på honom. Han gnäggar och kommer springandes fram till mig. Vi står ute och myser ett tag, sen sätter jag på honom grimman och vi går in i stallet. Väl där så ställer jag upp honom i gången och börjar borsta.
Ridpasset var magiskt, Wacce har aldrig varit så samarbetsvillig förut. När vi tog galoppen i skogen så bockade han av glädje, jag är så lycklig att jag har Wacce. Jag vet inte vad jag skulle tagit mig till utan honom.
När jag kommer fram till stallet efter ridpasset så kommer Michelles mamma ut och säger att hon vill prata med mig. Jag ser direkt att något är fel så jag går fram till henne och frågar vad det är.
