finaste hästarna <3

Tänkte skriva lite om världens bästa hästar.

Wacce är en av dom. Wacce är ett fullblod, 15 år. Han var min medryttarhäst som nu är såld och står i ett galoppstall där jag hoppas (men tror inte) att han trivs. Älskade och älskar honom mer än vad jag någonsin älskat någon.
Han var osäker och litade inte riktigt på folk, så det byggde vi upp under tiden vi var tillsammans.
Han åkte den andra Oktober 2011.
Saknar honom så hjärtat blöder.

Jag och Wacce nästsista gången vi såg varandra. <3

Och så har vi Barichello. Han är en envis rädd liten rackare. En ridskolehäst, holländsk ridponny 10 år.
I hoppningen är han osäker och rädd så man måste rida ända fram till hindret. Om man inte rider ordentligt så rusar han mot hindret och precis vid det så hoppar han åt sidan.. haha, sötan. <3 Spelar ingen roll om det är en bom på marken eller ett 70 cm hinder, han stannar på båda om man inte rider ända fram.
I dressyren är han hög i huvudet och ryggen är låg. Därför brukar han gå med snodd så han inte förstör sin kropp helt.

Jag har lärt mig rida honom i båda grenarna mer eller mindre. I hoppningen brukar han inte vägra med mig. Ska prova ha honom på pay and jump i sommar så får vi se hur de går. Blir dock inte så högt, 60 kanske.
I dressyren går han i form i skritt och trav med mig. Sänker sig lite då och då i galoppen men han orkar inte så länge. detta utan snodd (jag har lärt mig rida honom så behöver ingen snodd).

Jag och Barichello. Här ser man hur han kollar, men han stannade inte. Kolla inte på mig...

Och så har vi såklart Pimpim. Ni som läst min blogg ett tag har sett mycket av honom. Pimpim är ett fullblod 14 år. Ridskolehäst. Han är.. jaa hur beskriver man Pimpim?? fullblod säger väl allt? Han är lugn på lektion (om man inte gör mycket övergångar och galoppfattningar på samma ställen så han blir taggad och studsar), hoppningen kan han bli studsig i också. Hopptävlingar är han studsig om an tar det minsta i honom. Såå, Pimpim är en studsig häst! Haha.

So sagt så är han för det mest lugn på lektion och han anpassar sig väldigt bra till nivån på lektionen. Om han känner att det är en nybörjare på ryggen så är han seg och lugn. Om han känner att ryttaren är ruttinerad så kan han bli lite piggare och som sagt studsig.

På hopptävlingar så måste man rida fram, fram, fram, fram... Fram är det ända som finns på kartan. Om man har de minsta för korta tyglar och inte driver så stannar han och vägrar gå framåt. Han kan stanna mitt på banan, inte bara vid hindrerna. Han står stilla, backar, bockar, kan ställa sig lite på bakbenen.


Min och Pimpims första 90 tillsammans. Jag rider på tok för dåligt för att ens få hoppa 90 (detta var ca 1,5 år sen). Men filmen visar tydligt på en hoppig och studsig Pimpim ;)


Min och Pimpims absolut bästa tävling tillsammans. Vi blev inte placerade, vi har hoppat högre felfritt, vi har blivit placerade. Men den här tävlingen var något extra. Han var långt, tog fina långa språng och tyckte det var kul. Blev lite busig också. Syns inte, men det kändes.
det här var ca 3 månader sen. Jag har lärt mig rida honom bättre nu än vad jag gjorde från början, så det går framåt. Honom ska jag också ha på pay and jump i sommar. <3
Detta var 80 cm.


Detta är en film när jag rider fram honom, men ändå får han för sig att inte gå framåt. Det var en pay and jump, därför för jag rida klart. :) 80 cm även denna.


Jag och Pimpim, pay and jump 80 eller 90 cm.

Om ni undrar något så är det bara att kommentera. Om ni klickar vidare i filmerna, kolla vilket datum det var jag la upp filmen. :) Eftersom det såg sämre ut förr än vad det gör nu. Men Pimpim och jag har lång väg kvar. Men vi har kommit en bit på vägen iallfall. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0