Horzepowers.blogg.se

Detta inlägg är riktat till våra lärare för att jag tycker att dom är så grymma!

Kunskapsgymnasiet är en liten skola där det är meningen att man ska kunna få fri tillgång till lärarna och hjälp vilket dom uppnår super bra!

Våra lärare angagerar sig verkligen. Även fast jag vet att dom är där för pengarna så känns det inte så när dom undervisar/hjälper till. Det känns verkligen som om dom bryr sig om hur det går för en och att man ska få de betyg man vill, vill lägger upp plan och om det inte går som man hoppats diskuterar man igenom det med sin ph.

Om vi tar engelskan som exempel (då det är det jag har mest svårt med i skolan och inte klarade engelska 5 förra terminen). Min lärare verkligen gör allt från hjärtat känns det som! Vi pratat om hur vi ska göra för att jag ska klara det, vad jag har svårt med, ger beröm, säger ALDRIG att jag är dålig/inte kan saken vi gör utan han säger mer "du kan skriva såhär istället", han tjatar och hjälper mig, han peppar, han "överdriver" (inte på ett dåligt sätt, men när han tyckte att min skriftliga hade blivit bättre så sa han "det är skit bra" vilket gör att jag blir peppad och VILL ha engelska), han är trevlig o rolig... Det är inte så att han bara säger "så och så ska du göra" och sen inget mer, utan han engagerar sig verkligen!! Vet inte riktigt hur jag ska förklara, svårt att få ner det i ord.

Sen har vi de andra lärarna också som såklart också är bra! Dom ger exempel, relaterar till oss så det blir lättare att förstå, dom har tålamod, förklarar om och om igen om man inte fattar..

Vi har inte särskillt många lärare och inte en stor skola heller och det känns så sjukt bra! Man lär känna lärarna bra och dom har verkligen tid för en! Dom vet vem man är som individ, dom ser en inte som bara en i mängden.

Sen är dom inte bara trevliga när man har lektion med dom, om man stöter på dom i korridoren hälsar dom alltid och är glada! Även lärarna man inte har i något ämne är trevliga och ser en.

Såklart finns det negativa saker också, men det finns det väl alltid?!?

Nu blev detta inlägg väldigt långt.. Men det finns så mycket att säga! Jag älskar våra lärare :) Så glad att jag går på kunskap!

Lite svårt att uppfatta min personlighet bara genom att läsa min blogg så jag tänkte berätta lite om mig. det är såhär jag uppfattar mig, förhoppningsvis har jag inte helt fel.

Ojojoj, så långt det blev... Om du undrar något är det bara att slänga in en kommentar! :)

 

Jag har funderat lite på varför det är så olika på stora och små djur. Jag menar, vi dödar myggor och flugor varje dag utan att någon bryr sig, men när vi dödar hundar och hästar kommer det i tidningen och alla hatar människan som gjorde det.

Ska jag vara ärlig så är jag likadan. När mina fiskar dör så bryr jag mig inte! Vi spolar ner dom i toaletten och sen är det inget mer med det. Jag skulle förmodligen inte ens bli ledsen när mitt marsvin dör. Men när Nemo dör, då kommer det bli katastrof!!! När Wacce försvann blev det katastrof (och det är det fortfarande).

Varför är det så?

Jag kommer inte på något bra svar på frågan förutom att jag kommit närmre Nemo än Freddi (vårat marsvin). Men om det är en häst som vi inte ens känner och läser i tidningen att någon misshandlar en häst blir vi (nästan alla) förbannade.

Men labbråttor då? Är dom inte lika mycket värda som hästar?

Om jag skulle misshandla Freddi och skrev det på fb tror inte jag att många skulle reagera, men om jag däremot misshandlar Nemo och skriver det kommer alla hata mig.

Varför är det så?
Har ni något svar på frågan, kommentera så jag kan få det klart för mig!

Alla ska se filmen dreamer!!

Visst, den handlar om hästar, men ni som inte gillar hästar kommer också att gilla den. Det vet jag!

Budskapet i filmen är så sjukt bra! Går inte att förklara, se den bara!
Den är även inspirerad av en sann historia.

Jag och min kompis stod och bedömde våra lärare i skolan för någon dag sen. Vi kan fram till att vi har 1 ½ bra lärare. men vad är egentligen en bra lärare?

En bra lärare beror påklart på individ och alla tycker ju inte lika, men jag tänkte dela med mig lite om vad jag och min kompis tyckte och sa.

Jag sa att vi bara har en bra lärare, det är bara av honom som jag lärt mig massor. Av de andra lärarna har jag inte alls lärt mig mycket av. Sen har vi den halva läraren. Hon hade förra terminen två ämnen med min klass, matte och engelska. Min engelskalärare måste var tydlig och säker på vad den gör då jag verkligen behöver en vägvisare i engelskan för att jag ska fatta något och lära mig. Hon som vi hade var inte alls bra på det ämnet för MIN del. Sen var det säkert jätte många som lärde sig av henne, men inte jag.

Dock i matten lärde jag mig en hel del så där var hon bra. Jag är bättre på matten än engelskan så i matten behöver jag inte lika mycket hjälp. (Nu säger jag inte att jag inte fick hjälp i engelskan, jag hade super mycket hjälp på ws och hon dela ut papper som ja skulle göra, vi satt o pratade, hon rättade och var tydlig när hon förklarade och så, men jag vet inte riktigt, jag lärde mig inget. Eller så lärde jag mig fast jag inte märkte det... Fast om jag lärde mig så syns det inte på betyget..)

Hur som så är en bra lärare för mig en som man lär sig massor av och är snäll!



Min kompis tyckte ganska lika. Hon tyckte samma lärare som mig, dock tycker hon att hon inte riktigt trivs med den första läraren jag skrev om. Hon tycker han verkar obekväm och nervös på förläsningarna. jag kan hålla med till en viss del.

Hon tycker om den andra läraren för att hon trivs med henne, men håller med om att hon inte lärt sig så mycket i engelskan.

Min kompis tycker att man ska lära sig mycket av en bra lärare och vara bekväm med läraren.

Skriv gärna vad en bra lärare är för dig :)

Människor säger att hingstar är jobbiga att hantera och att dom är oförskämda.

Jag mailjade en som sökte hjälp till sin shettis som jag ville hjälpa till med, men den stod för långt bort... Iallafall så skriver ägaren "han är snäll trots att han är en hingst". Jaha.. kan inte hingstar vara snälla?

En hingst är precis som vilken varelse som helst, en individ! Så varför dra alla hingstar över en kant? Om man har ett bra band mellan sig och sin hingst spelar det väl ingen roll om det är en vallack, ett sto eller en hingst?

Visst kan hingstar vara lite stissiga och dragiga OM MAN INTE HANTERAR DET PÅ RÄTT SÄTT. Och jag vet att jag sa att jag inte gillar ordet "hantera", men det beror på i vilket sammanhang. I förra samanhanget var det att man skulle hantera en häst och i det samanhanget gillar jag det inte, medans här hanterar man problemen man har tillsammans med hästen vilket enligt mig är helt rätt.



Men å andra sidan kan ston bli väldigt jobbiga när det finns en hingst i närheten, så då är inte ston heller bra?
Och både ston och vallacker kan bli dragiga, men bara för att vissa hästar drar så behöver inte alla göra det.

Alla raser har något positivt och negativt, men dra inte alla över en kant. Bara för att några tjejer är dumma så är inte alla det. Alla är individer, glöm inte det!

jag har söker medryttarhäst några gånger nu och det är väldigt många soom har åldergräns på medryttaren. Jag undrar varje gång varför man måste vara vid en viss ålder, vissa har 16, vissa 18 och vissa 20 osv.

Vad är det för mening att söka en som är över 20 år och inte kan mycket om hästar alls, medans det kanske finns en 14 åring som är jätte duktig och också söker medryttarhäst.

Jag stör mig inte på det för att jag är 17 och alla accepterar inte att jag ska bli medryttare, det är inte att JAG inte kan bli medryttare som är problemet, problemet är att man inte är duktigare bara för att man är äldre.

Om du har en hopphäst och söker medryttare kan det finnas de som söker medryttarhäst som är 12 år och hoppar 120 felfritt och med glad häst (man rider ärligt) medans det kan finnas någon som är 30 år och som tävlar 50 cm och inte rider bra (får inte förtroende från hästen).



Jag mailade en som söker medryttare över 18 år, jag skrev att jag är 17 och frågade om det ändå skulle funka. då får jag svaret "nej, du måste vara 18 år vi har många hästar och man ska kunna hantera dom."

Hur kan hon ha en blekaste aning om att jag inte kan "hantera" en häst?? Jag gillar inte ens ordet "hantera". Hantera för mig är att JAG ska bestäma över hästen och att den inte ska få ha någon talan. Men så vill jag inte ha det. Jag vill lyssna på hästen och få denns åsikter. Aa, men det har inget med saken o göra, men asså hur kan hon säga att bara för att jag är under 18 kan jag inte "hantera" en häst?

Och så var det ansvaret som många skriver om i annonserna. "Du ska vara över 18 då jag vill att du ska vara självständig och kunna ta ansvar."
Ännu en gång, bara för att jag är under 18 så kan jag inte ta ansvar? Om man verkligen älskar hästar så tar man dom i första hand och tar ansvar. Sen finns det absolut människor som inte kan "hantera" hästar eller ta ansvar, men det betyder inte att den männsika alltid är under 18.. det finns 20 åringar som är oseriösa och inte kan "hantera" en häst.

Jag tycker att åldern inte alls spelar roll inom ridningen. Varför inte skriva "jag vill att du ska ha 5 års hästvan." eller något sånt istället för ålder?
Sen kan man komma och provrida och fixa i stallet och allt vad man gör och då ser ju ägaren om man tar ansvar och allt dedär.

Jag stör mig ganska mycket på människor som har alldelles för mycket självförtroende. (Ojoj, nu kommer ännu ett till klaginlägg.. Sorry, men bloggen är till för mina tankar och detta inlägg kan nog insperera er lite, iallafall förhoppningsvis).

Visst är det bra med självförtroende och jag tycker absolut att det är något som alla som har dåligt med det borde jobba upp. MEN det finns en gräns!

När människor bara pratar om sig själv och inte ser någon annan, när människor tror dom kan allt och inte lyssnar på någon annan, när människor tror att alla vill ha dom DÅ har det gått för långt!!

Människor som bara tänker på sig själv och inte bryr sig om andra är inte kul att umgås med.



Sen finns det människor som vågar prova sig fram för att dom tror på sig själva i just det dom gör är bara bra. (Nu kommer jag ta ett exempel om mig och det kanske låter egoistiskt, men detta är mina tankar och då lättast att förklara utifrån mitt perspektiv).

När jag började "tävla" (pay and jumpa) Barichello så hade jag ingen aning om hur det skulle gå. Eftersom han stannar på bara en bom ibland på lektion så vet man ju inte alls, men jag trodde på mig, jag trodde jag red tillräckligt bra för att klara det och det gjorde jag. Sen om jag inte ridit tillräckligt bra så hade jag bara trott fel och kanske fortsätta kämpa för att jag fortfarande tror på oss, eller slutat tävla honom. Inte hela världen om jag hade haft fel.

Ju mer jag tävlade barichello ju mer självförtroende fick både han och jag. Vi har hittills "tävlat" 1m med kanske inte bästa resultatet, men vi försökte och jag tror fortfarande på oss. Jag tror att vi kan nå högre! Om jag inte hade trott på oss så hade han förmodligen inte hoppat heller, för om jag blir osäker blir han också det.



Okej nu kom jag ifrån ämnet lite och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara..

Men det är bra med självförtroende för då kommer man längre - om du inte litar på dig, hur ska då någon annan kunna göra det?? Men när självförtroendet går så långt så du blir egoistisk och inte bryr dig om andra, då är det fel!

Sen att man inte bryr sig om att andra tycker dina kläder är fula du har på dig är inte fel, det är inte direkt så jag menade. jag menar mer att någon säger "jag mår dåligt" och då svarar du "jag mår sämre". (opss... känner igen mig själv :/ )
Långt inlägg där jag mest babblar på.. Komentera om du inte hängde med :)

Varför satsa på seger när du kan satsa på att ha kul?

 "Det finns bara två slags kvinnor här i världen. Kvinnor som alltid talar och kvinnor som aldrig håller tyst."

"Skillnaden mellan djur och människor är att djur ändrar sig efter omgivningen medan människor ändrar omgivningen."

"Ormens gadd fruktar jag inte mer, inget vilt djur kan förskräcka mig, sedan jag lärt känna människor."

"Många människor springer efter lyckan likt en tankspridd man som nervöst letar efter sin hatt, medan han hela tiden har den på huvudet eller i handen."

"Saker försvinner därför att folk letar efter dem där de inte finns, i stället för att leta efter dem där de är."

"En del människor som klappar dig i ryggen letar bara efter ett ställe mjukt nog att sätta kniven i."

"Musik är kärlek som letar efter ord."

"Du kommer aldrig bli lycklig om du hela tiden söker efter vad lycka är. Du kommer aldrig leva om du letar efter meningen med livet."

"Skrattet övervinner allt; det är det starkaste av alla vapen. Det är en stor glädje att kunna hämnas skrattande."

"En stor glädje gråter, en stor sorg skrattar."